Jahapp, en presentation det ska jag väl klara av. Frågan är hur långt tillbaka man ska gå?! Det framgår inte riktigt av "uppdraget" så för att vara på den säkra sidan så tar vi det från the very first beginning :) ( kortfattat såklart annars blir ni kvar här hela natten)...
Jag, Marie Louise Westerlund föddes på Hudiksvalls sjukhus tisdagen den 9 september 1986, 2 minuter över 5 på morgonen. Det var en nice dag :)
I familjen fanns redan min bror Nicklas (Nicke) som är född i maj 1985.
Ett år gick och så föddes ytterligare en bror, Joakim, i december 1987. Tyvärr så klarade sig inte min lillebror utan han avled i plötslig spädbarnsdöd när han endast var några månader gammal. Han var en ängel som kom, såg och vände om. Jag funderar ofta på hur vår familj hade sett ut om han hade fått stanna kvar hos oss, hur han hade sett ut och vem han hade varit som person. Det är så himla svårt att veta. Men ibland händer saker utan förklaring och man får acceptera saker som de är. Men jag förstår att det var en fruktansvärd tid för min mamma och pappa.
Så familjen bestod nu av min brorsa Nicke min mamma och min pappa, Vi bodde på en stor gård utanför Bergsjö, som ligger ca 2 mil utanför Hudiksvall i hälsingland. Vi hade massor av djur, hundar, katter, får, grisar, kalkoner, höns, en tjur (!?), kaniner. Ja m.m. m.m.
Jag var rätt liten och vet inte riktigt i vilken ordning eller exakt hur situationen såg ut till och från men jag tar och berättar det jag kommer ihåg.
Jag vet att både min mamma och min pappa jobbade hemma, min pappa Stefan hade en "svetsfirma" där han gjorde massa svetsjobb och han och mamma hyrde även ut solarier (värsta 80-talsgrejen). Så mina föräldrar jobbade hemma och jag gick aldrig på dagis.
1989 föddes min lillasyster Johanna och 1991 föddes min andra lillasyster Josefine.
Vi hade en helt fantastisk uppväxt och om jag får säga det själv så kan jag inte ha önskat mig en bättre! Jag var så jäkla glad som barn. Vi lekte som galningar och jag kommer ihåg att vi aldrig satt stilla. Vi lekte JÄMT. Med varandra eller med kompisar. Det var helt underbart!
Eftersom vi hela tiden var hemma så hade vi massor att göra. Vi hade ett 2oo kvm stort hus att vara i och hur stor tomt+ täkter + skog att springa oss trötta på. Vi byggde kojor, sprang runt, matade ankor i dammen, matade djuren, busade. ja jag vet inte vad. Det jag kommer ihåg från min barndom är konstant Lek. Jag kommer inte ihåg att vi gjorde något annat än att leka (?). Min moster Åsa var ofta barnvakt :) Det var roligt. det var galet bra. :)
En parantes här är att om jag själv får barn någon dag (vilket jag hoppas att jag verkligen får!) är att mina barn får en likadan uppväxt som jag. Det är klart att det blir svårt eftersom jag bor i stan nu, men bara de får en tiondel av den känsla jag hade som barn är jag glad. Jag är stolt över den uppväxt som mina föräldrar gav mig.
Ja. Vi går vidare. Jag började "lekis" aka. 6-årsverksamhet. Det jag kommer ihåg från den tiden är att vi sjöng "lilla gullefjun", flourtanten kom på besök, jag hade ljusblåa pandatofflor och jag sågade en tupp som påskpynt. Det var en rolig tid.
Jag började ettan på Ällviksskolan och vi hade världens bästa fröken. Hon hette Inga-Lill och var jättesnäll. Hon slutade dock för hon blev gravid och jag vet inte vart hon tog vägen. det enda jag kommer ihåg från ettan var att vi lekte någon töntig lek i hallen och jag fick en tråkig julklapp från adventskalendern.
Flyttade vidare till tvåan (retade klasskamrater och förlorade massa spelkulor på skolgården).
Flyttade till trean ( var rädd för de coola killarna som byggt snöfort och som kastade isbollar på en när man var tvungen att åka längdskidor på rasten. Anna Lund var typ skolmänniska och hon var alla rädda för och jag sa "Röntgen" i klassen när vi lekte ett skepp kommer lastat. Alla trodde att jag sa något i stil med "Runka" och jag kommer ihåg att alla skrattade åt mig)...
Efter halva klass 3 fick vi flytta till en ny skola. Lönnbergaskolan. Nya lokaler och man fick vara lunchansvarig vissa dagar. Vi odlade egna fjärilar och jag var med om mitt första triangeldrama förhållandemässigt. Vi lekte "herre på täppan" ute på skolgården och jag förlorade alltid mot de coola killarna. Jag slog rekord i att hoppa på stylta en rast, min dåvarande bästa kompis Anna räknade och jag hoppade över 1000 hopp på tio-rasten. De ni, det är grejer det.
Sen så var det ju dags för mellanstadiet. Jobbigt och spännande. Jag hade en egen kåsa att dricka vatten i, uppmärksammades för min teckning för första gången då jag ritade ett porträtt av selma lagerlöf i klass 4 och vi mobbade vår lärare. Vi gick iväg till konditoriet vid polishuset på tiorasten och köpte vaniljbullar. Min brorsa berättade för en av mina klasskompisar vad jag skrivit i min dagbok och vi körde sönder en klasskompis spark.. ja det var mycket som hände. haha.
Efter det så väntade högstadiet och alla galna saker (flera av de ämnena kommer ju att tas upp nästa dagar så jag utvecklar inte så mycket). Men just denna tid händer ju väldigt mycket.
Jag gick högstadiet i Bergsjö, började att jobba och spelade fotboll för fullt.
Träffade mitt livs kärlek Markus för första gången och var tokkär i honom då :) (fast då hade han en annan tjej och jag även annan kille). Inte när jag var kär då ... men äh ni fattar :P
Sedan vidare till gymnasiet, valde på det jag tyckte var kul och ville hålla på med trots att jag kunde sökt vilket program jag ville på mina betyg. Inte för att skryta men jag hade jättebra betyg från högstadiet. Dock valde jag Estetisk Bild & Form. ett val jag ångrar lite idag då jag tror jag hade fått ut mer av, säg ett samhälls-ekonomiskt program. Men vad fan :) det har ju gått bra ändå!
Hösten 2004 så träffade jag på Markus igen, på marknaden i hudik. Jag var full och berättade att jag fyllde år dagen efter. Hej och hopp så ringde han ju faktiskt dagen efter och gratulerade mig! det var väldigt otippat! Efter det så började vi prata i telefon VARJE DAG. i februari 2005 så skulle jag åka ner till Sthlm och hälsa på min dåvarande bästa kompis. Hon avbokade och istället åkte jag ner till Markus. :) efter den dagen. 11 februari 2005 så är det vi två och jag har inte varit ifrån honom längre än 2 veckor sedan dess. och det är en grym känsla.
Jag pendlade till Stockholm varje vecka hela sista terminen i gymnsiet (eller så åkte han till mig)
Jag tog studenten i juni 2005. två dagar efter studenten så tog jag mitt pick och pack och drog till storstan :) och jag har inte ångrat mig en sekund!
Första sommaren "ledig" från allt var sommarjobb och ansvar heter gjorde jag absolut ingenting förutom att acklimatisera mig till storstan och umgås med min babe.
i Augusti så fick jag via en kontakt jobb som barnflicka hos en mamma med två små barn, jag jobbade i två veckor innan jag fick komma och provjobba på hennes avdelning där hon var chef. Det var på Marsh AB och de jobbar med sakförsäkringar. Jag fick jobb och jobbade i deras kundtjänst. Efter ungeför ett år så började jag avancera och efter 2 år så blev jag assistent på konton istället för att svara i telefon. Det var roligt och jag blev kvar i 3 år där.
Då jag till slut tröttnade på att jag inte fick den lön jag ville ha med tanke på det jobb jag gjorde så sa jag upp mig. Pang. Jag tog en chansning. det var i April 2008.
2 veckor senare fick jag anställning på mitt nuvarande jobb och där började jag i augusti 2008. Det var på Söderberg & Partners, Tjänstepensioner och livförsäkringar. det är 100 ggr roligare än det låter, jag trivs som fisken i vattnet och lär mig nya saker varje dag. :) Jag gillar försäkringar!
Så där är jag kvar.
Förutom att jobba så umgås jag med min sambo Markus (såklart). Han köpte lägenhet till oss i oktober 2005 och där bor vi än. Jag spelar fotboll med Skogås-Trångsunds IF i division 5 och löptränar inför Stockholm Marathon i maj 2011 (fick blodad tand efter att ha sprungit halvmaran och tjurruset 2010). Jag umgås med vänner och har ett allmänt vanligt liv.
vi har renoverat vår lägenhet och jag gillar att inreda, hoppas på att gå egna barn i framtiden och att äga ett hus någon gång (vilket nog kommer att bli ganska svårt i stockholm med tanke på priserna :/).
Men jag är bara 24 år och passar på att leva livet! :) Vi reser mycket och jag ser fram emot många år med min babe.
Jag är en person som inte har så många vänner, men de vänner jag har är nära och sådana jag bryr mig om. Jag är ingen person som springer efter att ha en viss "status" och känner mig bekväm i att vara en vanlig svensson. Jag är absolut ingen mode-nörd och kan gott och väl ha på mig 4 år gamla jeans (förutsatt att jag kommer i dem :P) utan att känna mig "ute". Jag gillar att träffa nya människor och jag brinner för att Skapa.
Jag tecknar som hobby och tar emot beställningar via den hemsida jag annonserat om några gånger. Jag gillar verkligen att få utlopp för min kreativitet och jag önskar jag hade ett "no-limit-kreditkort" på kreatima eller panduro! :) Pyssla är ju verkligen så kul!
Så mina intressen är: Fotboll, träning, vänner, pyssel, skapande och att göra roliga saker. eller nåt. Jag gillar att gå på museum och att åka hem till Hälsingland.
Jag älskar min familj och försäker att prata eller umgås med dem så ofta som möjligt.
Jo. Min lillasyster Josefine är just nu inneboende hos oss sedan några månader tillbaka. Det är jätteroligt! :) Jag får träffa henne mycket. saknar samtidigt mina andra syskon. < 3
Mina föräldrar är separerade sedan flera år tillbaka och har båda skaffat nya partners, jag gillar dem alla och tycker alltid det är roligt att träffas!
Ja det var väl ungefär mig :) Det blev en lång beskrivning :)
God Natt! haha.
